Hur man väljer och använder en utjämnare?

Arbetsprincipen för markutjämnare

Detta landnivelleringssystem består av: lasersändare, lasermottagare, elektrisk teleskopstång (eller manuell mast), styrenhet och elektriska hydrauliska komponenter, och nivelleringssko.

Lasersändaren avger en extremt fin laserstråle som kan rotera 360° och bildar ett referensplan ovanför byggarbetsplatsen. Efter att ha mottagit lasersignalen skickar lasermottagaren som är installerad på den platta spaden kontinuerligt höjdsignalen till styrenheten. Efter att ha bearbetats av styrenheten överförs korrigeringssignalen till den hydrauliska styrventilen. Hydraulsystemet styr oljecylindern på den platta spaden och styr därigenom det platta spadebladet för att uppnå syftet att utjämna marken.

Lämplig arbetsmiljö för utjämningssystem:

Återvinning av ödemark, renovering av gamla åkrar, utjämning av nya åkrar, omvandling av sluttande åkrar till terrasserade åker, utjämning av risfält och utjämning av torra åker.

Fördelarna och fördelarna med att utjämna jordbruksmark:

Vattenbesparing - markutjämningsteknik kan uppnå ett positivt och negativt fel på 2 cm i markens planhet, vilket i allmänhet sparar mer än 30 % av vattnet. Varje tunnland kan spara 100 kubikmeter vatten och på så sätt uppnå målet om vattenbesparing.

Markbesparing - att använda laserteknik för att jämna ut marken, i kombination med motsvarande åtgärder, kan minska den yta som upptas av åkeråsar med 3% -5%, vilket gör att marken kan utnyttjas fullt ut.

Besparing av gödselmedel - på grund av förbättringen av jordens jämnhet och enhetlig fördelning av gödselmedel minskar förlusten och avlägsnandet av gödselmedel, och utnyttjandegraden av gödselmedel ökas med 20%, vilket säkerställer uppkomsthastigheten för grödor.

Avkastningsökning - varje hektar kan öka avkastningen med 20-30%, vilket inte bara ökar avkastningen utan också förbättrar kvaliteten på grödorna.

Kostnadsminskning – Genom att implementera denna teknik kan man öka avkastningen och fördelarna samtidigt som produktionskostnaderna för grödor (ris, vete, sojabönor, bomull och majs) minskas med 6,3 % -15,4 %.